Finns mycket jag tycker och tänker men som aldrig lämnar min mun. Hur mycket skall man släppa in folk? In i sitt innersta. In i sitt djupa mörka inre. Där nyckeln är borta för längesedan.. eller den har nog aldrig varit framme...
Pratar gärna med folk om allt möjligt. Släpper även in folk på privata delar av mitt liv men det är så mycket som folk inte vet. Vad får man säga o inte säga egentligen? Hur mycket skall man berätta...
Själv så är jag expert på att sätta på mitt "happy face" när jag träffar folk. Jag har övat i många år... Ja faktiskt så länge jag kan minnas.
Tyvärr har jag inte riktigt lärt mig koppla av fejset när jag träffar tex läkare. Men å andra sidan så tror iaf vissa i min släkt att jag alltid är sur och grinig för att jag äntligen börjat lära mig säga ifrån. Lära mig att inte ta all skit. Att jag oxå är värd något. Att man faktiskt inte kan köra över mig, åtminstone inte helt och hållet. ;-)
Hur gör ni för att stå upp för er själva?
Hur hanterar ni släkt som lägger sig i betydligt mer än dom borde?
Jag blir bara så trött ibland.
KRAM
Det är inte lätt i dagens samhälle, alla verkar ha rätt att tycka och yttra sig om andras liv rätt ut, bara sådär! Släkt, vänner och folk man inte känner. Jag känner igen mig i det du skriver å det är svårt, man får hitta en lagom nivå, skulle jag säga ifrån som jag ville till vissa av mina släktingar skulle det inte bli lätt. Gjorde det en gång med en person, hon grät å sa att jag i princip förstört hennes liv....men hon får säga precis vad hon vill, gahhh ;) Kram <3
SvaraRadera