Jag har länge undrat varför man inte får säga att det är jobbigt med barn ibland och att man är less... Det är som att så fort man får barn så skall man ljuga o bara säga att aaaallt är så bra o allt är underbart. Man skall gå på små rosa moln o le hela dagen. Men säg nån (oavsett med barn eller inte) som alltid är på toppen humör? Och lägg då till ett barn som oxå har dåliga dagar som krockar med en vuxens dåliga dagar... Då kan man lätt känna sig hopplös...
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar